I väntan.

Hej hej!

Här blir det lite omvänt bloggande från vår lilla tripp över Atlanten.

 

Vi påbörjade en lång resa på Arlanda med samling klockan 04.30. Nio st trötta men förväntansfulla simmare med två tränare ska under två veckors tid träna hårt och jobba på brännan i Fort Lauderdale.

Flygresan gick lysande, om än lite trångt för våra lite större gubbar, Patrik och Tobias som kanske borde överväga att äta lite mindre under resan :) (undrar om axlarna blir smalare då?).

Väl framme på Miami int. airport var det hyrbilsval. Konstigt nog fick vi, på helt egen hand, välja bil. Efter noga didiskuterande om märke, Ford eller Cheva slängde vi tillslut in alla grejer i en mycket fin Ford (15 platser) för att 3 minuter senare när vi upptäckte att rutorna var tonade på ALLA (det var minst 10 bilar i rad där) bilar förutom våran riva ut alla grejerna och in i en annan, tyvärr Cheva, men så var det löst iaf. :)

Bengt styrde storstilat och världsvant genom Miami in på väg 95 och hela vägen till hotellet. Snabbt stopp där, in i bilen igen, till en mycket nyttig restaurang för att hämta lite proviant, till simhallen, en snabb sightsing genom området (humm, letande efter bassängen i tio minuter förvirrade som en hög hönor) och 3 100 meter i 50-banan på Pine Chrest. In i bilen igen, Olive garden, en pastarestaurang med mycket stora portioner.

Väl tillbaka på hotellet var det läggdags. Tänker inte tala om vad klockan var (Svensk tid :)) men jag tror inte att det behövdes mycket för att få folk att somna.

 

Idag.

05.45 - vakna, 06.00 - frukost, 07.00 - 09-00 träning.

Vi var först in på simhallsområdet i morse, hur vet vi det? Jo. Det var nämligen låst. Så likt de ap-besläktade djur vi är klättrade vi över grindarna. Bengt var minst besläktad med aporna tydligen. Han lyckades nämligen skrapa upp både benet och handen mot de vassa taggarna alla andra apor lyckades ta sig över. Tror dock att han överlever :)

Vi träffade Täby på bassängkanten idag. Ska försöka få till en träning med dem. Ska bli kul.

Nu blir det lunch :)

 

Mer kommer...

 

Nu kommer det mer. bilder får Niklas sköta, Borin då...

www.niklasborin.se

Under gårdagskvällen (den 19/4) körde vi ett lite annorlunda pass. Vi pratade lite DPC och lite FQ, ni vet simning fungerar precis som bilförsäljning, den med flest coola förkortningar är bäst. ABS, ESP osv... ni vet :)

Hur som.. Längd på armtag kontra frekvensen. Generellt hos simmare brukar det vara så att om man har en hög frekvens, med andra ord - tar många armtag på en given tid, så kommer man inte så långt på varje enskilt armtag. Självklart är det ju då även tvärtom. Tar man få armtag på en given tid så kommer man långt på varje enskilt armtag. Detta förhållande har ett optimalt, men högst individuellt, förhållande. Det var denna lilla optimala frekvens vi var ute efter att leta reda på igår. Mycket intressant och lärorikt för alla, både stora och små.

Det vart tyvärr en lite sen middag men vi tog den på ett ballt ställe. Innan jag kommer till middagen, en lite rolig happening.

Vi skulle samlas nere på parkeringen bredvid bilen kl 19. Alla var nere? Eller?

Två saknades, Henke och Tofilovski, Traskade snabbt och snärtigt upp till deras rum för att banka på dörren (tanken var även att se lite brysk och arg ut då de va mer än 5 min sena), inget svar. Tittade in genom fönstret breve dörren och såg Tofflan o Henke i varsin säng liggandes i fosterställning, de sov... Jag bankade lite hårdare på rutan, ingen reaktion, jag bankade så hårt på både dörren och rutan samtidigt så att jag trodde att de skulle ge vika, lovar att grannarna, typ i delstaten bredvid, hörde att jag bankade, men ingen reaktion. Happ, ner till receptionen, göra en nyckel, upp igen, in genom dörren i ett rasande tempo med en hög och tydlig, lite för överdriven basröst "skrek" -grabbar!! Det är mat NU!! Ingen reaktion..... En gång till, -UPP NU!! Tofflan hoppade till som ur världens djupsömn och såg ut som en förvirrad hundvalp som för första gången försökte stå på sina stapplande ben... Henke sov dock vidare... Det krävdes en rejäl skakning innan han var igång. Väl på fötterna gick de ner, fortsatte förbi bilen som Benghan parkerat mitt framför dem och fortsatte ut på parkeringen där bilen hadde stått tidigare... Tröttisar :)

Aja. De var iaf tillslut på hugget för mat. På Ft Laoderdale Beach. Vi satt och såg ut över stranden och havet medan, iaf jag, satte i mig en mycket vällagad och salladsberikad burgare. Gott gott. Samtalsämnet under middagen handlade om mina duschvanor, om Bengt tillbringat hela natten på toaletten och om Henke och Tofilovskis ihärdiga sovande. Efter middagen var det sömn igen.

Ny dag (idag, den 20/4).

Morgonträningen var klar runt 9 som igår. Då rörde vi oss mot Sawgras mills, wow!, ett gigantiskt köpcenter precis i utkanten av vår lilla by här :)

Sollentuna centrum, släng dig i väggen! Det här var stort :)

3 timmar shopping, träffade tjejerna efter ca 2 timmar, alla pratade i munnen på varann och babblade om att det var så billigt, så mycket affärer, "-vi måste åka hit igen, vi kommer inte att hinna". Sen sprang de iväg.. Funderade lite på om vi skulle behöva hyra in en kontainer för att forsla hem allt tjejerna handlat...När hela gänget var samlat i slutet var det dock grabbarna som var värst, Patrik med bland annat tre par skor (!!!), Niklas med åtta t-shirtar :)

Efter shoppingen, som även inkluderade lite lunch, var det träning igen. Sprintpass. Jippiiii!!!

T.G.I. Friday's var kvällens middagshak. Gott gott. Höll dock på att urarta i servett-kastningstävling men eftersom vi har ett skönt gäng höll vi nivån precis rätt. nu är det sömn som gäller igen...

 

Det blir inget mer bloggande härifrån nu... Fick reda på att Bea, Nettan, Matilda och Niklas bloggar så de fyller nog den kvoten. Letar reda på sidorna så ni har något att läsa om..

 

Bye

 

Sköna gubbar :)

På träningen igår hade jag planerat vårt första gympass. VI tog därför på oss en extra t-shirt och promenerade till gymmet. Gymmet ligger precis utanför bassängområdet men fortfarande i skolan. Grymt ställe. sex lyftstationer, sex "raks" (ställningar man kan köra knäböj och annat i), fyra bänkpressstationer. Himmelriket för en sådan som mig helt enkelt :)

Men... där fanns en liten hake. Gubben som är Headcoach på stället, Jay Fitzgerald, en hård man med mycket pondus runt magen, likt min kollega :), som antagligen skrivit alla böcker som finns om auktoritärt ledarskap hade lite åsikter om vår klädstil på hans gym. :) Våra tjejer mer eller mindre slängde sig ut genom dörren när Jay höjde rösten men det var inte så konstigt då även Patrik och Tobbe var snabba med att vända på klacken. :) Aja, lite skor, t-shirt, shorts och en pansarhjälm så är vi redo att försöka ikväll igen.

Jay har (enligt ryktena) någon gång varit OS-Coach och hans stil går helt enkelt ut på att inte prata med simmarna, någon slags "management by fear". Han antingen står eller sitter under sitt lilla parasoll och stirrar på simmarna i vattnet som av någon konstig anledning vet precis vad de ska göra. Tror att det finns 2 pass, de ena är långt o hårt och det andra är längre och hårdare :) Simmarna får säkert i läxa att lära sig dessa innan de börjar skolan i Pine Crest sen kör man dem i 12 års tid :)

Nej då... Han är säkert en mycket sympatisk farbror :)

Nu så, avslutar jag min bloggkarriär. Antar att stavfelen haglar tätt och att jag lär få skämmas ögonen ur mig när vi når svensk mark så det är bättre att överlåta det här skrivandet till sånna som vet och kan sin sak.

 

Bloggarna till brudarna

www.matildab.devote.se Boveng

www.jst.blogg.se Nettan

www.thashiitt.blogg.se Bea

www.niklasborin.se Borin (lite kvinlig är han allt)

 

Ses hemma sen!